HOME ABOUT US THE BREED SHOP HUNDAR/DOGS ART CONTACT PHOTO LINKS

 logga.jpg   villarosa.se

                   KENNEL VILLAROSA                            ​SOFTCOATED WHEATEN TERRIER                 Last update 2017-11-27

                                     

   Banner2.jpg
Faxes blogg 2012  tillbaka

Utanför mitt fönster faller åter tunna snöflingor från en jämngrå himmel!

...har ändå haft tur och haft barmark nu ett tag och tur har väl det varit! När vintern svepte in över oss på allvar täcktes marken av ett tjockt vitt duntäcke på bara några dagar. Samtidigt sjönk kvicksilvret i mätaren oroväckande fort till allt för låga temperaturer. Detta var ingen bra kombination för jakt och det såg ut som om säsongen var slut för den här gången!

 Faxe-o-Cola-2013-2.jpg

Då är det väl tur att snötäcket lämpar sig så otroligt bra för bus och lek och tillsammans med Cola blir det ju dubbelt så roligt! Tur att de där två har varandra! J Ja så såg det ut ett tag. Hopp och bus i trädgården och promenaderna kändes som om de blev på ungefär samma slinga varje gång! Skogsstigarna var inte lönt att försöka sig ut på så plogade vägar fick det bli. Men så kom regnet. Tråkigt på ett sätt men det lämnade lite barmark efter sig och det var sannerligen inte tråkigt! Vi gillar ju snö men till en viss mängd! Inte ens sonens korta små ben tog ju sig fram till slut vilket gjorde att inte ens han hade någon behållning av allt det vackra vita!

Faxe-i-djup-snoe-2013-2.jpg

 

Så när barmarken kom fick de passa på, husse och hund och tillfällena har utnyttjas! De har varit medbjudna på några jakter och speciellt en mark ligger oss, lite extra, varmt om hjärtat! Där är det rena safariet och det vill till att inte få se något vilt! Det finns gått om både rådjur, älg, hjort och vildsvin och alla dessa har han stött på under jakterna där! Det känns så skönt att få hem en trött och nöjd lite vovve hem igen efter dessa tillfällen. Det blir några mil i benen för honom i skogsterräng samtidigt som nos och huvud måste vara på hela tiden! Ja, är det något som tröttar honom så är det en jaktdag med husse!

Faxe-jaktlaget2013-2.jpg

Snön faller, som sagt åter, utanför fönstret och jag hoppas att det kan komma så där lagom mycket för imorgon är det tänkt att de skall ut igen och jag kan bara hålla tummarna för dem! Om allt går väl finns det mycket att hålla tummarna för under 2013! Går allt bara i lås hoppas jag kunna återkomma med ett senare inlägg om detta! Vi får se men jag har en väldigt skön känsla inför det här men håll tummarna lite extra för oss framöver så är du snäll! J

Faxe-paa-soek-2013-2.jpg


2012-11-11

   Bäst när det gäller!!!


Hur gick det med eftersöket på vildsvinet då?!? Galten på dryga 60 kg visade sig vara en gylta på cirka 70-80 kg!

Jägarna hade först gått på spåret med en unghund på 1,5 år som spårade på bra men lyckades köra upp grisen från sin sårlega! Grisen vände sig om hon gick till attack mot hunden som satt fast i sin spårlina. Hunden och mannen som höll i linan blev upptryckta mot ett träd och enda chansen att komma därifrån var för mannen att fota till grisen ordentligt tills den vände om och gav sig iväg. Då gick de åter på spåret igen men ytterligare en 60 meter längre fram körde de upp grisen igen. Då beslöt sig hundföraren att avbryta. Det var då de ringde Andreas.

Faxe släpptes på skottplatsen i lina men när de kom så långt som till den plats där den första hunden hade kört upp grisen andra gången släppte Andreas lös honom och han fick frispåra med pejlhalsbandet. Spåret ledde fram till ett krondike och de fyra efterföljande jägarna fick hoppa för att komma över. Sedan spårade Faxe fram till grisens nya lega. Där skällde han i cirka 5 min på vildsvinet som till slut gav sig ut från den tätning som han tagit skydd i. Grisen tog sikte på den tjocka trygga skogen men mellan tätning och skog, där befann sig skyttarna. Där och då kom grisen mot jägarna. Första skottet lade Andreas följt av ett andra snabbt skott från en av de jägarna som tagit följe med eftersöksekipaget! Grisen dog på fläcken och Faxe var framme för att lugga! Så föll det första vildsvinet för honom och jag måste få skryta och säga att det var ett superbra arbete utfört av Faxe som återigen visar sig vara som bäst när det gäller! J Jägarna var supernöjda med Faxens arbete för att inte tala om hur överlycklig husse var!

 

                                                                                Faxe-foersta-gris.jpg


2012-11-10

  Drömliv?

Nybadad

Jag ställde Faxe i badkaret i morse efter promenaden. Tänkte att jag skulle hinna med och putsa lite på hans päls. Tyckte att tiden fanns där! Några ärenden blev utförda medan han torkade men innan jag hann få fram trimbordet så ringde telefonen. En galt på, uppskattningsvis, dryga 60 kilo hade skjutits på och de ville att Andreas skulle komma med Faxe! Jahaja, tror inte jag sätter några saxar i pälsen på honom när han kommer tillbaka. Men han är i alla fall tovfri, nybadad och doftar gott för svinet i skogen nu! J

Faxe-snyggisvovven.jpg

Vi jobbar på med jaktträningen nu! Det är lite underbart och själv har jag hunnit vara med vid tre tillfällen redan i år. Någon form av personligt rekord för min del! Det är likadant varje år när släppet drar igång. Faxe är taggad till max och man ser hur diamanterna i hans ögon gnistrar och hela kroppen är spändare än den mest spända fiolsträngen du kan tänka dej. Men varje år är likadant i början på säsongen. Han vill inte riktigt gå ut i så långa sök. Allt efter att veckorna går blir hans sök längre och det förbryllar lite. Är det en självförtroendegrej, en lydnadsgrej eller helt enkelt helt fel inlärningsmetod från början!?!? Vet inte men något skall vi göra åt det så för att experimentera lite så bestämde vi senast på min lediga veckodag att jag skulle ta med mig Faxe ut i skogen och släppa honom utan Andreas. Jag pälsade på Hugo lite kläder och tog med dem ut. Hugo går ju inte så långt i skogen och det var lite det som var meningen. Vi ville se vad som hände om det var jag som gick med ut istället för Andreas och dessutom vad som hände ifall vi inte traskade och gick så mycket med honom. Skulle Faxe ge sig iväg på egen hand då!? Jag har ju varken jakt- eller vapenlicens och inte heller det genuina intresset för jakten så någon chans till att något skulle bli skjutet för honom fanns heller inte denna dag men som sagt, inte det som var poängen!

Jakthunden-Faxe-redo.jpg

Tråkigt nog ledsnade sonen på skogen lite fortare än jag hade hoppats men eftersom hans morfar plöjde på en åker bredvid så fick han åka med där istället och jag vandrade iväg en bit in i skogen. Mobilen var med. Jag passade på att smsa en massa vänner, surfa lite på nätet och fota lite vackra träd och miljöer. Tänkte att Faxe skulle få styra sig själv lite och baske mig om han inte var iväg lite oftare och lite längre på sina stunder. Först tyckte han såklart att det var jättekonstigt och förstod inte riktigt vad jag höll på med men så tog lite andra lukter och andra viljor över. Det blev ingen lång stund i skogen så jätte mycket tränat blev det inte men det var heller inte sista gången jag gick ut så här. Andreas brukar ju se till att släppa honom minst en gång varje helg och kan jag då dessutom gå ut en gång i veckan så kanske söket och självständigheten kan komma lite fortare i år. Vi får se och vi får fortsätta experimentera. Helt klart är att nästa hund vi jagar in skall inte få gå lika mycket på synintryck från början som vi lät Faxe göra. Vi var ju så nyfikna på att se om han var tillräckligt intresserad av att jaga. Vi hade ju så lite erfarenhet av wheatens och jakt kombinerat! Vi hade aldrig behövt fundera på den saken men det visste vi ju inte då. Ja man lär sig så länge man lever! J

Faxe-entre-grishaegn.jpg

 

För några veckor sedan prövade vi åter Faxe i vildsvinshägn igen. Tredje gången nu men första gången i det här hägnet. Skillnaderna på det här och förra är ganska stora. Det andra var mycket öppnare och en ensam sugga i som var relativt hundvan. Det nya är ett väldigt ungt hägn där inte många hundar varit i före Faxe. Det är super snårigt och tätt och två grisar vilket gör det lite mer värkligt. Det gamla var perfekt att ta med kameran för att fota och filma i medan det i det nya var nästan lönlöst att ens försöka fånga hund och gris på foto. Hur som helst så skötte han sig bra. Var lagom taggad och sökte upp grisarna bra och fick en mycket god möjlighet till bra träning. Han höll bra avstånd och jobbade på bra med både kropp, knopp och skall! Spännande och kul att ha testat. Själv blir jag lite lugnare för varje gång jag har varit med och sett han jobba i hägn. Respekten för grisarna blir jag nog aldrig av med men förtroendet för Faxen, det ökar kraftigt iaf!

Faxe-letar-gris

Man kan ju inte lära gamla hundar att sitta, förmodligen lika gammalt utryck som det är dumt men jag har iaf bestämt mig för att jag skall lära Faxe att stå fint nu. Att stå vid sidan av utställningsringen i somras har verkligen taggat mig. Jag skall baske mig lära mig det här med utställning också. Jag har ju en fantastisk hund i snöret så det vore väl korkat att inte ge det ett seriöst försök till sommaren. Att jag dessutom börjar lära känna lite fler wheatenfolk gör ju inte saken mindre lockande. Eftersom jag är den typ som inte åker efter domare utan åker efter avstånd så får jag ju också se till att vi får kläm på det där med att stå fint . Det är nog det som har varit vår akilleshäl men nog tycker jag att det börjar sitta nu! Det blir inga långa träningsperioder direkt utan små korta stunder här och där när tillfälle ges, på skogspromenaden, efter kamning, medan sonen gräver i sandlådan….. Vi får se hur det går till sommaren helt enkelt! Vi har inga stora förhoppningar om att ta få med oss vackra bokstavskombinationer hem, det har vi för lite rutin för, men förhoppning om att ha en kul stund vid ringen, det har jag iaf! J Se vem vet vi kanske syns i vänstervarven någon gång i sommar!

       Faxe-letar-gris2

Dessutom höll jag på att glömma en sak. Jag får ofta höra att Faxen han lever ju drömlivet som får vara ute och jaga och spåra! Ja, jag tror att han är ganska nöjd och belåten med sitt liv. Kanske inte nödvändigtvis för jakten och spåret dock. Jag tror att alla hundar som, när kvällen kommer, är nöjda och belåtna lever ett drömliv. Oavsett om den har jagat, spårat, hoppat hinder, varit duktig på en lydnadsplan, busat med en hundkompis, sökt upp människor i läskiga bunkrar, nosat upp godis från marken, eller bara varit ute på härliga promenader med sin människa. Vad man gör med sin hund är så olika men så länge människa och hund är tillfreds med livet, så länge tror jag att hunden lever sitt drömliv! Att jag får ha en hund, Faxe, i hemmet gör att iaf jag lever ett drömliv!

 

 Faxe-vacker-bild.jpg

UPP»

 


Faxe på MH Faxe-MH-spoeken.jpg

avdelare-graa-svart.jpg

M entalbeskrivning Hund

Detta var nog något av det konstigaste jag varit med om men samtidigt så fantastiskt roligt, givande intressant och spännande! Att göra MH är deffinitivt något jag skulle kunna tänka mig att göra om om tillfälle ges och absolut något jag kan rekommendera andra att göra.

Faxe-MH1-haelsar.jpg

Kontakt med främmad person


Vi kom dit som oskrivna blad. Om det är bra eller dåligt kan ju såklart diskuteras. Kanske hade det varit bäst att titta på ett eller två ekipage först men det hade också inneburit att jag hade haft lika många ekipage på mig att bygga upp min nervositet till gigantiska nivåer. Nej, bättre att gå direkt och släppa det sedan. Men jag lärde mig massor på att gå med efteråt och observera som publik. Han var cool som en filbunke vid mötet med spökena. De bekom honom knappt alls men hade en liten flyktväg planerad ifall. Passiviteten gick långt över förväntan och inte alls så pipig som jag hade trott. Den hotfulle overallen som dök upp från ingenstans var först lite obehaglig när den for upp från marken men han glömde av den snabbt och gick vidare i livet. Han var inte speciellt intresserad av den konstiga människan som gick en bit bort i skogen med stora regnkläder uppdragna över kroppen. Han hade koll på henne men när han sedan fick bli lös rusade han först fram mot henne och sedan gjorde han en liten lov ut mot skogen för att leta vilt ist. Hon kunde gå där och gasta hur mycket hon ville om hur rolig hon skulle vara bara att leka med bara han kom fram till henne, han var inte intresserad av detta.
Faxe-MH-overall.jpg

En ovall som flyger upp

Trasan som flög fram över marken i ett sicksack mönster var super spännande och han gav sig iväg i en väldig fart och avslutade det i fyrbensskutt mot trasan men när den stannade upp så var den inte intresserant alls längre och han fortsatte ut i skogen ett tiotal meter för att se vart det där djuret han just sett försvinna bort tog vägen. Inte var det väl trasan som hade slingrat sig på marken?!? Nej, det måste ha varit något annat djur och det ville han nog gärna hitta.

Faxe-MH2-lilla-jakten.jpg

Full fart efter "lilla bytet" eller trasan....

När skramlet i lådan dök upp bredvid oss blev nog överraskningsmomentet det som han reagerade på mest. Sedan var det inte så intressant längre. Kanske lite, lite fundersam när vi, första gången, gick förbi lådan igen för att kolla om kvarstående rädsla/nyfikenhet fanns kvar. När vi skulle busa och kampa så är det inte det absolut roligaste han vet så han var först avvaktande för att sedan plocka upp leklusten och dessutom kampa lite granna med mig. Inte är han, på något vis, rädd och harig för skotten heller ( men det visste vi ju också ;-)wink) Att hälsa på och följa med en främling bekom honom heller inte märkbart och visst fick den samme även känna över honom och kolla tänderna!

faxe-MH-skrammel.jpg

 Hopps.. här var det skrammel ja....

UPP»

 

Faxe-MH3-avstaandslek.jpg

Avsåndsleken en figur i skynke manar till lek....

Efter testmomenten visste jag inte vad jag skulle tro, om jag skulle skratta eller gråta. Det var mycket att ta in samtidigt som nervositeten började lämna kroppen och jag började fokusera på fel saker, blev lite nerslagen och kände att allt var skit. Efter en lång dag med en massa grejer på agendan så fick vi äntligen lite tid över att slå oss ner i soffan och gå igenom protokollet och mitt humör blev ju genast mycket bättre! Det var ju inte så illa som jag först kände och jag inbillar mig att det nog till och med var ganska bra! Meeeen, det spelar ingen roll vad de olika momenten hade visat egentligen för Faxe är så jäkla bra som han är och för oss och för det som vi vill ha ut av vår hund!

Faxe-MH-skott-under-lek.jpg
Skott under lek och nedan skott under passivitet

Faxe-MH-skott-passiv.jpg

Sammanfattningsvis;
Det är en cool och orädd hund som inte visar några som helst tendenser till hotbeteende eller aggresivitet. Han har dock inte ett gigantiskt föremålsintresse. Leka och kampa är väl kul en stund. Han besitter en stor jaktlust och skotten bekommer honom inte. Stor lycka för matte att han kom hyfsat bra på inkallningen vid de momenten som han var lös, fast han nog egentligen önskade att han skulle få ut och jaga ist!
heartvårat lilla hjärta! Det som värmde mest i hjärtat var nog kommentarerna vi fick av ett par som födde upp storpudel. Deras kommentar var att de tyckte att han skötte sig jätte bra och att vi absolut inte hade något att skämmas över. Hade de letat efter någon att avla på så hade de absolut valt en hund med det beteendet han visade!

Fotnot

Efter att ha läst igenom protokollet men utan att se hunden på banan håller jag med i mycket av Tesans sammanfattning. Jag känner ju honom ganska väl och dessutom har vi ju hans kullbror Dagge och de har många likheter.

Eftersom han snart är 5 år så har han ju en hel del livserfarenhet och går inte på vad som helst. Det hade troligtvis blivit ett annat resultat om detta gjorts innan han fyllde 2 år. Som jag ser det är det ett mycket bra resultat som visar en balancerad vuxen Wheatenhane som inte är söktränad och därför inte intresserar sig för figgen (avståndsleken) och som inte har några rädslor eller aggresioner. Han är ju jaktränad och skall inte springa till andra människor ute i skogen.  Ett stort föremålsintresse är inte heller bra på en jakthund, utan det är jaktbytet som skall vara det intressanta. Jägare kampar ju inte heller med trasor eller pinnar med sina hundar utan det är mer klövar och liknande som skall vara intressanta där. Ni har en stabil hund som fungerar i både skogen och hemmet och som inte jagar upp sig över småsaker.

Kickie Norrby

Faxe-MH-spoeken.jpg

Spöken


2 September 2012

Faxe-sparar-hjort.-sept-12.jpg

 

Det

glamorösa

livet.....

 

 Det glamourösa livet som eftersökshund har börjat. För denna helg har det varit hjortjaktspremiär. Kommer ni ihåg att jag i förra inlägget sade att det, alltid, verkar finnas något att jaga om man är jägare!?!

Hur som helst så har vi fått vårt årliga finbesök från Vetlanda som övernattningsgäst här på hotell Sanden (som han kallar det)! Det är det vanliga gänget som möts upp och delar upp dagen i tre pass. Ett morgon/förmiddagspass i skogen, ett sov/middagspass och sedan ytterligare ett eftermiddag/kvällspass i skogen. Faxe får åka med på alla jaktpassen som eftersökshund ifall det kniper. Det är ju inte säkert att han behövs så för att ändå se till att han blir aktiverad och nöjd så fick det bli en kortare cykeltur mitt på dagen plus att vi la ett lite kortare spår till honom som blev gånget precis innan de stuvade in allt i bilen för att ge sig ut igen!

Faxe-sp.uppt.-sept-12.jpg

 Faxe tar upp spåret

Lite ofokuserat denna gång. Kan ha att göra med värmen eller stressen som blev för att hinna gå spåret innan de skulle iväg plus att tre, inte allt för tysta, åskådare klampade efter i skogen. Han tappade i en vinkel som korsade en delad väg i skogen. Andreas hann märka att något var galet och plockade upp Faxe igen för att åter visa på och klöven hittades!

Faxe-sparar.-sept-12.jpg

UPP»

 

Faxe-sp.mklov.-sept-12.jpg


Så for en fullpackad bil iväg mot kvällens pass. Det blev någon timmes väntan innan det äntligen hände något! Helt plötsligt kom en flock på trettio hjortar över marken på skjutbart avstånd. Vår gode Vetlandabo, Joakim, valde med omsorg ut rätt djur och skottet gick av. Samtidigt som smällen ljöd genom luften vände hela flocken helt om och sprang tillbaka i samma spår som de kom. Den påskjutne gjorde likaså och kvar satt Joakim i spänd väntan! Ett telefonsamtal till Andreas som begav sig till skottplatsen med Faxe. Där fann de lungblod och kunde vara säkra på det var en fullträff! Skönt men Faxe visades på. Skottet hade gått bara några minuter innan stopptid och nu började det bli riktigt mörkt ute! För att inte förstöra spåret för hunden bestämde de sig för att inte trampa runt och leta själva. Det skulle bara ta en massa tid för jägarna och förstöra för Faxe som förmodligen ändå skulle behövas.

Faxes näsa i marken och sedan lade hann iväg och spårade klockrent. Okej, det var inget långt spår för träffen var ju så klockren, men något som kunde ha tagit jägarna flera timmar att hitta på egen hand tog bara någon kort minut för Faxe. Sedan dök han ner i hjorten och luggade ordentligt! Han hade hittat den helt utan problem. J Nöjd klappade Andreas om honom ordentligt och berömde! Det är lite lustigt det där, att spårandet ibland kan vara lite ofokuserat när vi lägger egna spår här hemma. Men i skarpt läge spårar han som om han aldrig gjort något annat i hela sitt liv! Jag vet inte om det har med jaktkläderna att göra, bössan över axeln. Undrar om han känner på sig då vad som gäller! Nu är det två pass kvar på den här helgen! Skall bli spännande att se vad som händer på dem!

 


Äntligen föll då årets första bock!

Det blev en dyr bock om man skall räkna timpeng på den. J Okej, det var ingen guldbock som Andreas påpekade för mig men det är ju inte bara för hornen man jagar heller!

Faxe-husse-o-bock-12.jpg

Jag och Hugo satt hemma i soffan och mös, Faxe hade ännu inte ens kommit ner utan låg kvar uppe i sovrummet när telefonen ringde. Äntligen hade Andreas fått skottchans på en bock och var på väg hem för att hämta Faxe. Jag flög upp ur soffan för att hinna karda och kamma ur pälsen innan de skulle åka. Tanken var ju att han ändå skulle bada idag och jag vet ju att Faxe alltid ser ut som kapten rödskägg efter dessa spår. Sedan på med ytterkläder för mig och Hugo för lillen talade bestämt om för mig att han ville följa med till skogen och se det pappa skjutit;

-”Hugo se pappa skjuta älg!!”

Ok, nu var det ju ingen älg men att vi skulle med, det lovade jag! J


Faxe-m-bock-12.jpg


Det var inget långt och svårt spår men likväl nyttigt ändå för när de först kom fram till rådjuret så var Faxe lite avvaktande. Det var ju ingen klöv som låg där den här gången! Snabbt fattade han galloppen och började lugga frisk i sin skatt! Nu var det bara att släpa bocken till bilen. Hugo ville absolut gå med pappa och Faxe och kvar står jag med bocken vid mina fötter. Jahaja, attans också…. Ja sedan greppade jag hornen och släpade iväg den. Troligtvis både första och sista gången jag gör detta, det törs jag nog lova! J


UPP»

 

Faxe-m-klovar-12.jpg

Hemma i ”slakteboa” kommer första belöningen när klövarna slängs ut på gräsmattan och bildar ett litet buffébord. Därefter kommer det små belöningar på rad i form av små köttbitar då och då. Faxe viker inte en tum från Andreas sida under tiden. Vill ju inte missa en endaste liten godbit och nu puttrar belöning nr tre på spisen i form av några, stinkande och förmodligen fantastiskt delikata, köttbitar ! J Nu är Faxen nybadad, nyracead och sover skönt på soffan. Ja det gör de, alla mina grabbar, faktiskt!

Faxe-flyger-nybadad-12.jpg

Fotnot

Å Faxe som var så nybadad och fin!!! ;-)wink ..........

Du vet ketchupeffekten; Kommer ingen, kommer, ingen, kommer alla!

Kvällspasset bjöd på ytterligare ett kortare eftersök!

På en lite finare bock den här gången. red.anm.


20/8-2012

Herr eftersökshund...

Det verkar gå troll i årets bockjakt! Så mycket som de männen har suttit ute och inget skjutbart har visat sig! Det är lite som med älgjakten. Dagarna innan det är dags kan man räkna in hur många lovliga älgar som helst men när det väl är dags lyser de med sin frånvaro! Samma verkar gälla även här, det här året, så denna gång blir det ingen jaktrapportering jag sänder iväg!

Faxe-paa-span-2012.jpg

Däremot så har jag ju förstått att det egentligen alltid finns något som man kan jaga!
J Jag minns speciellt ett tillfälle från den här sommaren. Ytterligare en sommardag var till ända. Hugo och jag sitter ute i trädgårdsmöblerna och myser, mätta, belåtna med en tandborste i munnen på sonen njuter vi av en, faktiskt riktigt skön kväll. Kanske lite för mycket mygg om vi skall hitta något att klaga på för stunden men vi doftar ljuvligt av myggmedel och verkar kunna räkna odjuren på håll istället för på kroppen. Under bordet ligger Faxe och njuter, kroppen på sidan med huvudet på mina fötter, precis som det skall vara! J

Faxe-sparar-2012.jpg

Då kliver Andreas ut genom dörren i full skogsmundering. Samtidigt som bössan når marken, så Andreas kan snöra på sig kängorna, kryper Faxe fram mellan stolsbenen och ställer sig i givakt. Med ett huvud lätt på sned anmäler Herr eftersökshund sig till tjänst! Nej han anmäler sig inte, han ber. Oj så han ber om att få åka med husse ut på äventyr! Andreas hinner inte mer än fråga honom ifall de skall åka bilen förrän Faxe dansar runt i cirklar nedanför den och är inte speciellt nödbedd om att hoppa in när dörren öppnas! Tänk vad han vet den lille!

Den här kvällen skall det vakas gris, det händer ju lite titt som tätt sommar, oberoende av årstid. Faxe får åka med som möjlig eftersökshund. Nu kan jag bara hålla tummarna för dem och hoppas att Faxe får ge sig ut och jobba lite den här natten. Det skulle vara så kul, för dem alla för även om det går bra och skottet sitter perfekt så brukar Faxe få komma ut och spåra fram grisen de meter grisen isf springer innan den faller till marken. Det är nyttigt för honom att hela tiden få vara med när en verklig spårsituation uppstår och så får han lugga grisen lite så klart!

Faxe-sparar-kronsten2012.jpg

Annars så tränar vi på med spårningen under sommaren. De första, efter hundsläppet är över, gick väl lite så där skall jag säga. Det kissas, det nosas på andra saker och det lyssnans med STORA öron på allt som händer i skogen. Även om han tar sig fram så är det ytterst ofokuserat!
J Det verkar vara samma sak varje år när de första spåren läggs efter att jaktsäsongen med hundsläpp är över. Behöver jag säga att den här hundens hjärta bankar lite hårdare för jakten än spåret ändå! Hur som helst, vi brukar få släpa klöven genom skogen lite mer sporadiskt i början för att sedan bli mer konsekvent. De sista gångerna har varit ca en gång per vecka och nu spårar han som en gud! J Nu senast var spåret drygt 400 meter med vinklar och blod. Han gick fram som en ångvält genom skogen, missade en vinkel, ringade in och gick på spåret igen på något som kändes som ny rekordtid. Toppen och precis lagom tills att jaktsäsongen drar igång på allvar igen för den lille fyrfotade herr ”jagälskarattjaga”!. J

faxe-m-klov.jpg
Nu är det bara att vänta in hundsläppet med spänning. Som ni märker vill han ju så gärna hänga med husse ut i skogen och när Andreas gav sig ut härom kvällen så tyckte han att jag var mer än tokig när jag ist lyfte upp honom på trädgårdsbordet och kammade honom medan husse rullade ut med bilen genom grinden!
J

                           Faxe-paa-bordet.jpg

Åker du utan mej????

Jag hoppas kunna rapporetra lite mer frekvent, om hur vårt liv ter sig framöver! Jag vet att jag har varit ganska dålig på det men hur får man tiden som småbarnsföräldrar med jobb, fritid, barn och vänner att gå ihop?!? JJo, jag tror att man kompromissar och så kompromissar man om kompromissen ända tills man har slagit knut på ursprungskompromissen och därmed lyckats komma fram till något som verkar fungera för alla. J Denna rapportering är en av sakerna som har fått stå åt sidan. När jag nu satte mig ner hittade jag minst tre olika inlägg som inte blivit färdiga och ivägskickade! J detta fick bli en sammanslagning av dem alla! Det är tur att man är ett team och att man inte behöver knyta råbandsknop på livet allt för ofta! Jag har förresten lyckats klippa Faxe själv igen. Första gången sedan utställningen i somras och jag blev hyfsat nöjd ändå till slut! Denna gången är jag glad över att jag lyckades undvika råttsvansen, att jag fick till en ok rumpa och ok toppline. Däremot så tog jag nog lite för mycket på bogarna och på sidorna av halsen och så blev ju inte maglinjen klockren precis... :-) Det märks ju stor skillnad när ett proffs har hållit i saxen mot det jag gör själv men övning ger ju färdighet!!!


Faxe-2012-stacked.jpg
Nu är sommaren över och den har varit riktigt härlig. Vi har verkligen fått njuta av lång ledighet. Många härliga dagar har spenderats på så väl lekplatsen, långa promenader längs snirklande grusväger genom en alé av åkrar och sädesfällt och skogsstigar, som lata dagar i stugan. På vårt sistnämnda smultronställe har de det fantastiskt härligt hundarna, Cola och Faxe! De kan njuta av att busa med varandra och av svalkan som skön ger dem!

Faxe-o-Hugo.jpg Men nu har hösten kommit för att stanna och våra semestrar är över! Rutinerna sitter igen precis som om vi aldrig varit lediga från dem. 

 Faxe-o-farmor-dagmatte.jpg

Innan jobbet lämnas sonen, Hugo, på förskolan och Faxe till sin fantastiska dagmatte. Det är min farmor som mer än gärna har honom på dagarma. Hon säger att hon är förtjust i honom och hans sällskap och de där två har ett speciellt band!. J Vi hade födelsedagskalas för sonen för någon vecka sedan och trädgården fylldes av gäster. En helt fantastiskt härlig dag på alla vis. Där bland 40 vuxna och barn letade Faxe kvickt upp sin dagmatte, Greta, och satt sedan i skuggan tätt intill den mesta tiden av kalaset! J Tänk att han kan hitta henne så lätt i vimlet! Det är underbart, DE är underbara! J

Faxe-o-Cola-badar.jpg

Cola o Faxe leker vid sjön

UPP»

                                                      Faxe-o-Cola-vid-sjoen.jpg


Och så var det det här med vädret


1 juli 2012

Jag skulle vilja säga att vi hade ju i alla fall tur med vädret men det var inte helt passande. Alldeles lagom till att jag körde in i Borås, den här morgonen, så föll de första regndropparna på min bils vindruta. Sedan hann jag bara börja mumla på en harang med väldigt fula ord innan dropparna gick över i ett mer ihållande regn!!!
TYPISKT!!!

Faxe-huvud-1juli-2012.jpg

Snyggisvovven Faxe är redo för ringen

En wheaten känns som en helt fel ras att gå på utställning med alldeles genomblöt! Jaja, göra det bästa av situationen och be till vädergudarna! Jag tror bestämt inte att det är något mer än så att göra!

Ut med all packning ur bilen, det blev mer än en vända, och så in med allt i tältet! Stuva om och ställa rätt och till sist hämta Faxe! Måste passa på medan det håller upp någorlunda! Torka, karda, kamma, torka, karda, kamma, GOSA! In i buren igen och vänta på vår tur!

Jag hinner börja fundera.

Tanken har slagit mig någon dag tidigare och så har den fått ligga och gro. Hur tusan skall jag göra!?? Man blir ju alltid peppad av orden att ”hur det än går i utställningsringen så kom ihåg att du har samma fina vovve med dej hem igen”! Jag hinner sätta på mig själv nummerlappen, byta skor och jacka. Hinner göra mig redo att själv gå ut i ringen och visa Faxe!

Det var ju inte så det var sagt!

Jag skulle ju pröva något nytt. Jag skulle ju låta Kristina Josefsson visa honom åt mig. Så var det bestämt och det höll jag fast vid. Ända tills det nästa var vår tur!

Shit!!!!

Bestämma mig var det ju! Jag insåg ju att konkurensen skulle bli hård idag och jag anade ju att vi inte hade några toppplaceringar att hämta heller så varför inte bara se det som en ren lärdoms gång och ta det för va det är?!?! Någon jäkla gång måste jag ju fatta mig på det där med att trava vänster varv korrekt, gå i triangel och ställa upp snyggt!!!

Kristina kommer fram och stämmer av läget med mig! Har jag bestämt mig för nu var det snart vår tur!! Hade jag det?!?! Ja det har jag ju! Jag satsar själv! Nummerlappen är på och jag har ju för sjutton bytt tillskor som innebär lite mindre halkrisk än vad gummistövlarna skulle göra! Japp, jag kör själv! Jag skall ta det här tillfället i akt och träna, bli mer självsäker i ringen och bara gå ut och köra!!

Eller…… NEEEEJ!!!

Jag rycker av mig nummerlappen och trycker ner den i Kristinas hand! Kör DU säger jag!!!! Stackars snälla, fina Kristina!!! Men hon tar Faxes tunna utställningskoppel från min hand och vänder ut i ringen med Faxe tätt efter sig! Stackars Faxe, undrar om han hann fatta vad som hände, eller vad som faktiskt skulle hända för den delen!

Lite, på något konstigt vis, lättad men ändå osäker och besviken på mig själv ser jag hur Kristina hanterar Faxe runt i ringen. I regn dessutom!!! Bra förutsättningar, verkligen!!! Faxe spanar lite efter mig men följer snällt Kristina i vänstervarvs trav men när det är dags att ställa upp sig för domaren så söker han åter efter mig och börjar gnälla över att han inte tycker att det här är rättvist! Men min fina Faxe finner sig fint i att domaren klämmer, känner och tittar på tänderna! Att han kanske inte ställer sig så där snyggt som jag vet att han kan. Det gör inget! Han är ju mitt lilla hjärta ändå!

Faxe-i-ringen-visar-taender.jpg
Snällt finner sig Faxe i att domaren tittar i munnen

 

 

Det slutar med ett Very good och det är jag nöjd med tanke på att domaren för dagen inte verkar vara helt förtjust i Faxes päls, även om det är den som är den korrekta! Det är ju så det är i bedömningsporter.

Bara att gilla läget!

Jag läser igenom kritiklappen lite snabbt! Det är ju den jag är mest nyfiken på! Jag väljer att ta till mig den positiva delen och den andra struntar jag i! Det är ju hemsk kul att läsa om saker som bra pälskvalitet, bra längd i huvudet, bra ögon, öron och bra resning! Men när jag läser om hur domaren tyckte att han hade något lågt svansfäste så inser jag att det negativa inte är något att lägga djupare funderingar på för svansfästet på den här hunden är då rakt inte lågt! Det är ett som är säkert!

Faxe-i-ringen-m-KristinaJ.jpg

Snyggisvovven Faxe med handlern Kristina

Tack för all hjälp KJ och tack för att du stod ut med mitt velande! Men en sak är säker och det är, att efter den här dagen som observatör av min egen hund utanför ringen, så är jag ganska säker på att jag nästa år kommer att ställa honom själv! För ingen känner ju min hund så bra som jag själv så varför skulle jag inte kunna klara av att visa honom själv?!?!

Jag KOMMER att kunna visa honom själv!

Jag har lärt mig massor av att stå vid sidan av ringen idag och det känns sjukt bra! Jag vet att jag har tjatat en hel del om att jag inte tycker att det här med utställning är riktigt min grej och jag är fortfarande inte övertygad! Men en sak är säker och det är att ju mer man lär känna de andra härliga wheatenmänniskorna, desstu roligare blir själva utställningen också! Så vem vet, kanske är jag bara en slow starter på ämnet!!? J

När vi så alla hade kommit hem igen så skiner solen över oss! Härligt, lite sent kanske men absolut härligt! Det blev ju inte så mycket bilder tagna runt ringen i det regniga Borås så jag kammar upp Faxe igen och så tar vi med kameran och knäpper några kort! För ingen vet hur han ser ut nästa gång han blir klippt. Tanken är ju att jag skall försöka mig på det då igen! Jag har ju låtit Åsa Lundell klippa honom de två senaste gångerna innan utställningen och nu är det dags för mig att ta nya tag igen! Vi avslutar kvällen med lite lek och bus allihop tillsammans i trädgården innan det är dags att gå in i värmen och kura ihop oss i soffan! En, rolig, händelserik och mycket spännande dag är till ända och det känns i hela kroppen! Jag känner mig både trött, nöjd, glad och lycklig och vet ni vad??

Jag har ABSOLUT den finaste och bästa hund, man kan tänka sig, med hem även från den här utställningen!

Faxe-1-juli-2012-kopiera.jpg

 


                                             Faxe-bland-gamla-ekar.jpg

                                                              

 H är för att stanna!

6 maj-2012

Det retar gallfeber på mig att ha en så pass snygg hund, med en fantastisk päls och underbart lynne, i mitt koppel och ändå inte lyckas förvalta det på ett bra sätt på utställningar!!!

Det är ju hos mig det sitter, jag vet ju det! Det är kontrollfreaket i mig som blir allt för darrigt när jag ger mig ut i utställningsringen. När jag inte vet vad det är jag håller på med egentligen blir jag nervös och så klart känner Faxe av det och blir till en riktig liten pipLarsson! Jag vet ju också att det här kanske inte är det absolut roligaste jag vet och visst känner han av det också! Men det är ändå ngt som lockar, något som känns nytt och spännande och…. Äsch, jag har, hur som helst, tagit mig i kragen och bestämt mig för att anmäla oss till Borås den 1 Juli! Önska oss lycka till säger jag bara för vi kan behöva det! Jag har dessutom bestämt mig för att jag inte skall ställa honom själv den här gången utan frågat fantastiska Kristina Josefsson om inte hon vill göra en insatts med oss och hon ställer upp! Vilken klippa! Nu hoppas jag bara att det gör skillnad, vi får se. Kanske borde jag inte ens vara i lokalen! J
Faxe-o-Therese-6maj.jpg

Det är klart att du skall va' med matte.....


Våren är här och det känns verkligen som om den har tänkt att stanna nu! Äntligen! Konstigt det där, att jag alltid tycks tycka att den är lite för sen varje år! Vi fick snabbt bestämma oss för att göra något åt nätet vi har haft runt tomten! Under några år har vi levt med fårnät runt om då vi tyckte att det blev lite för dyrt att hägna in nästan 9000kvm med staket!
J Men när en av grannarna, på andra sidan skogen, kom tillbaka med Faxe hem till oss efter att ha funnit honom på deras trappa så kände vi att nu var det dags att göra något drastiskt! J Lille Romeo hade hoppat över och bestämt sig för att smita ner till deras schäfertik och fria! Att hon hade gått in i löp hade de glömt att tala om för oss så som de annars brukar göra! Tur att man har en god relation med sina grannar! J Eftersom att det är i slutänden av den dunge vi har till tomten som han har haft en tendens att vilja hoppa över nätet, när det luktar gott, så bestämde vi oss för att dra in nätet till gräsmattegränsen ist! Dessutom höjde vi upp ribban lite så han, förhoppningsvis, inte kan segla över lika lätt! Hoppas kan man ju alltid och än så länge verkar det fungera även om det var en frustrerad kille som vi släppte lös för att utforska sina nya gränser! Han ville, han tänkte men han hoppade inte! J

Faxes-nya-staket.jpg

Förra helgen lade vi spår igen. Eftersom tik efter tik efter tik har löpt här nu så har det luktat lite för gott i fler veckor och det har inte funnits mycket annat i huvudet på honom! Men nu verkade det lugnare och vi gjorde ett försök! Det var verkligen inte helt klockrent spårat den här gången! Kanske var det lite för snabbt inpå ändå, kanske var det något annat som störde! Att han inte var fullt fokuserad det är säkert iaf! Till råga på allt hade jag lagt klöven i änden på en rishög på ett kalhygge och nog tusan låg det något därunder som var väldigt mycket mer spännande än klöven! Meeeen, ett snirkligt och vinklat spår på 530 meters blev det, blod och klöv och tillslut fick han äntligen bära hem en klöv i munnen! Jaja, bättre lycka nästa gång!
J Ett plus dock var att vi denna gång inte satte någon markering vid spårstart utan Faxe fick själv leta upp vart det började och det gick klart över förväntan! Kanske har vi haft lite fördel av alla eftersök som gjorts under jakt! Även där har han ju vid många tillfällen blivit påvisad på ett ungefär och inte på ett exakt ställe!

Faxe-leker-med-kloev.jpg

Faxe-i-vitsippsbacken.jpg

Vi tog en liten picknicktur till Levene äng på min lediga dag i veckan! En nästan lite magisk plats! Vi hade turen att ha ett fantastiskt väder! Så tillsammans med vacker natur, lite frukt och kakor, min storebror, min svägerska och min son fördrev vi ett par mysiga timmar mitt i ett hav av vitsippor!!! Helt underbart och helt klart något som vi hoppas blir till en vana nu när våren som sagt är här för att stanna! J Medan vi känner våren komma och ta över i naturen tänker vi njuta av det fina vädret, ta skogspromenader och så får det ju bli ett och annat spår lagda förstås!

Faxes-vaarpicnick.jpg

Faxe-paa-ekstock.jpg

Oj, jag höll på att glömma…… Håll utkik efter jägarforumet i Augustinumret av Svensk Jakt som kommer ut runt den 25 Juli! Där kommer det, som det ser ut nu, att finnas en liten snutt och bild om Faxe. J

 Faxe-huvud-12.jpg


                                                                   FAXE-HAR-VAaRKAeNSLOR.jpg

                 ©foto Therese Karlsson bearbetning Kickie Norrby

ur vinteridet!

Mars 2012

Precis som björnen går jag i vinteride! Kan hända att jag inte sover riktigt lika hårt men inte tillhör jag dem som gillar snö och kyla.

Okej, i år har till och med jag kunnat stå ut med den mängd snö och minusgrader som har varit! När så den sista snön har töat bort och man börjar känna ett hopp om vår kan jag inte hålla mig! Jag börjar leta vårtecken som en tok. Snödroppar, de första motorcyklarna (har faktiskt redan sett två J ), de första bina som har vaknat ur sina kupor och som lite trött har vågat sig ut på upptäcktsfärd, solen som värmer upp marken och väcker allt till liv. Häromdagen såg jag till och med den första nässelfjärilen! Det finns en oändligt massa tecken som väcker förhoppningar till liv bara man är uppmärksam på dem! Att vi idag lade Faxes första spår är också ett tecken så gott som något!


Faxe-spaarar-blod-mars.jpg

 Det blev bara 270 meter den här gången, klöv och blod fick det bli!

Faxe-paa-vaeg-hem-med-kloeven-.jpg

Faxe-hittat-kloeven-mars.jpg

Det har gått några veckor sedan jaktstopp och det är bara bra! Som jag tidigare sagt så många gånger så brinner Faxe lite mer för jakten än för spåret även om det är en mycket värdig tvåa för honom! Så att det har gått ett par veckor gör honom bara lite mer taggad och redo för uppgiften! Risken är annars överhängande att han släpper det spår vi har lagt till förmån för en färsk löpa som kan ha passerat över under liggtiden. Lite spännande var det ju så klart hur det skulle gå men vi behövde inte fundera så länge! Endast tre timmar fick det ligga den här gången. Visst kan vi väl få mjukstarta lite och bara öka svårighetsgraden allt eftersom?! J

Faxe-leker-md-kloev-mars.jpg

Faxe ångade på som tåget genom skogen men missade en vinkel i sin iver. Snabbt uppfattade han detta, ringade och gick på igen! Några minuter senare hittade han så sin skatt! Så, i väntan på att våren skall komma ikapp oss på riktigt, lämnar vi jaktsäsongen bakom oss med svansen i topp och går in i en ny säsong, spårsäsongen! J

 

Faxe är Villa Rosas Uisge Potheen från U2-kullen

Faxe is Villa Rosas Uisge Potheen from our  U2-litter

copyright villarosa.se

Share |